Åtskilda av Katrina
Vesnaa & Ray i New Orleans, Louisiana, USA.
"När det kommer en orkan packar man ihop sina grejer och räknar med att vara borta i kanske två dagar. Vi hade klarat oss genom så många orkaner och den här verkade inte särskilt annorlunda.
Vi hade inte lång tid på oss att evakuera och jag stack rätt så fort. När orkanen kom i land var jag i El Dorado, Arkansas för där hade jag lyckats hitta ett rum. Jag hade bara min vanliga mobiltelefon, med 504-riktnummer (New Orleans) så den funkade inte.
Den främsta kommunikationen var med Skype. Min pojkvän Rayburn evakuerade sig till Sun, Louisiana och orkanen gick väldigt nära honom. Jag kunde inte få tag på honom. Till slut kom han fram till mosterns hus och där lyckades jag få tag på honom genom Skype. Det hela var mycket förvirrande och så var man ju orolig för vänner och familj. Man visste inte var de hade tagit vägen - vissa vänner är orubbliga orkanfanatiker som tror de kan överleva vilken storm som helst! Det var mycket oroligt och när man inte har något sätt att kommunicera växer ju den oron. Det enda sättet att sluta oroa sig är just att kunna kommunicera.
Jag var på hotellrummet i en vecka. Så lång tid tog det för mig att upprätta tillräckliga kontakter med jobbet och vännerna så att jag kunde bli förflyttad till Amelia, Louisiana. Jag har SkypeOut och jag hade Voicemail i orkanens efterdyningar. Jag fick ett meddelande från en dam i Homestead, Florida. Hon ville bara försäkra mig att saker och ting skulle bli bättre. Jag kände henne inte ens. Ray återvände till New Orleans för att hjälpa till med uppstädningen och deltog också i räddningsarbetet för övergivna djur. Han blev intervjuad av BBC genom Skype efteråt."
